En hög stressnivå ökar din kortisolutsöndring vilket får kroppen att bryta ner protein- och fettvävnad till glukos, kroppens form av lättillgänglig energi. Den höga energinivån i blodet leder till ett förhöjt insulinpåslag^1. vilket i sin tur får kroppen att lagra fett. På detta sätt blir kortisol ett fettlagrande hormon och eftersom våra kortisolreceptorer främst sitter i buken blir det där fettet hamnar. Den ofta omnämnda ohälsosamma bukfettman kommer därav delvis av ett för högt kortisolvärde.
Men kortisol är även att ett livsnödvändigt hormon som har effekt på protein-, kolhydrat och fettmetabolismen samt påverkar funktioner hos hjärta och kärl, skelettmuskel, centrala nervsystemet och många andra vävnader. Den viktigaste funktionen hos kortisol är att öka tillgången på glukos, då kroppen utsätts för stress, genom att underlätta leverns bildning av glykogen^2. från kroppens protein. Kortisol förlänger därmed överlevnad under svält.
Som svar på stress stimulerar kortisol fettnedbrytning i fettceller, samt ökar nedbrytning av muskelprotein och minskar proteinsyntes. Nettoeffekt blir alltså en ökad nedbrytning av muskelmassa.
Både män och kvinnor har hormonet. Brist hos män kan ge trötthet samt impotens och minskad sexualdrift. Hos kvinnor kan istället en ökad mängd leda till infertilitet, mensrubbningar, manlig hårbeklädnad och virilisering^3.

Kortisol mäts i serum vilket är det som återstår av blodet när alla celler har avlägsnats efter att blodet har fått koagulera.

^1. Insulin är ett blodsockerreglerande hormon som utsöndras som svar på förhöjda nivåer av glukos i blodet exempelvis efter en måltid.
^2. Glykogen är ett ämne som människan använder för att lagra energi i form av kolhydrater.
^3. Förstärkning av manliga drag.

Skribent:Håkan Rundqvist, träningsfysiolog (Msc Physiologi, Doktorand)

© Blodkollen Sverige AB 2015